Unga i platsutveckling genom Varma platser-metoden
Arctic Design Center har tillsammans med Sweco involverat Baldergymnasiets elever i en designdialog för att lyfta ungas perspektiv i platsutveckling.
Sweco har på uppdrag av Arctic Design Center genomfört en designdialog enligt Varma platser-metoden tillsammans med årskurs 3-elever i VOC-23-klassen på Baldergymnasiet. Syftet var att stärka ungas delaktighet i stadsutvecklingen och samla in deras synpunkter på två centrala platser i Skellefteå: norra delen av Tjärhovsgatan och västra delen av Nygatan. Resultaten har nu överlämnats till kommunens stadsbyggnadskontor, BID-organisation och fastighetsägare.
Strukturerad process för ungas inflytande
Under en digi-fysik workshopserie fick eleverna analysera platserna, generera idéer och diskutera stadsbyggnadsfrågor. Arkitekterna tog emot elevernas idéer och utvecklade dem till realiserbara förslag, som sedan presenterades för klassen för vidare dialog. Arbetet avslutades med ett seminarium där elever, kommunala beslutsfattare, fastighetsägare, näringsidkare på platsen fick mötas och diskutera projektets resultat och platsens framtid. Arbetet leddes av Swecos team: Helena Friberg Ruge (uppdragsledare), Karin Esberg (arkitekt), Anna Norrgren (landskapsarkitekt) och Ida Nilsson (innovationsledare från Sticky Beat). Projektet genomfördes i nära samarbete med Arctic Design Center och Jörgen Svedberg, barnrättsstrateg i Skellefteå kommun. Arctic Design Center har samordnat aktörerna, säkerställt metodförankringen och planerar nu ett nästa steg för att vidareutveckla och förverkliga delar av idéerna i en samskapandeprocess.
Varma platser-metoden
Varma platser-metoden ger ungdomar en strukturerad möjlighet att påverka stadsutveckling genom workshops där deras idéer omvandlas till konkreta förslag av arkitekter. Metoden bygger på designdialogens principer och stärker ungas kunskap om platsanalys, idéutveckling och stadsbyggnadsfrågor, samtidigt som deras rättigheter enligt barnkonventionen tydliggörs. Processen avslutas med ett seminarium där förslagen diskuteras med kommunens beslutsfattare och resulterar i en rapport som sammanfattar arbetet. På så sätt skapas både ett praktiskt beslutsunderlag och en modell för att stärka ungas demokratiska delaktighet. Metoden har även testats på andra platser i Sverige med goda resultat och visar på ett effektivt sätt hur ungas perspektiv kan integreras i tidiga skeden i platsutveckling.
Varför ungas röster behövs
Tonåringar är en grupp som ofta glöms bort i planeringen trots att de befinner sig i en avgörande fas i livet. När deras perspektiv saknas riskerar samhället att missa viktiga behov, och ungdomar kan i sin tur känna misstro mot beslutsprocesser.
Sedan FN:s barnkonvention blev svensk lag 2020 är alla offentliga och privata aktörer som arbetar på uppdrag av staten skyldiga att säkerställa barns och ungdomars rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Designdialogen i Skellefteå är ett konkret exempel på hur dessa rättigheter kan omsättas i praktiken.
Resultat
Projektet resulterade i att elevernas idéer och analyser utvecklades till konkreta, realiserbara förslag för de två utvalda platserna i Skellefteå. Förslagen presenterades och diskuterades först med eleverna och därefter vid ett slutseminarium tillsammans med beslutsfattare. Med insikter från Skellefteås ungdomar får kommunen och fastighetsägare ett värdefullt underlag för framtida utveckling av stadens offentliga miljöer.
